War e Walter?
Hejdå, England! Jag kommer sakna det fina vädret, dom tutande bilarna och sooommaren!
Hej, Norden - med regn, regn och "sommar".
Men "blod är tjockare än vatten", heter det som känt - så jag får väl trotsa vattnet för blodet...
Packningen - inklusive den ehemspännandeehem bilden ifrån the Studio London som dök upp idag - är iallafall redo att promenera ut genom dörren klockan tre imorgon. Fyra kanske, om jag lyckas få upp N. som har lovat att skjutsa mig! Hurra för värdfamiljer!
Sidospår: Ni minns det utlovande monsterkylskåpet i rostfritt stål med ismaskin på framsidan (det skrev jag iofs inte...)? Det, som så mycket annat i den här familjen, gick inte riiiktigt som planerat. Eftersom engelsmän tydligen är främmande för att ta av förpackningen innan produkten är inne i huset, så kommer tydligen inte sagda Mirakelmaskin(tm) in genom ytterdörren. Det hysteriskt roliga i situationen är dock --- wait for it....
- Han har redan sålt det gamla kylskåpet på eBay! Haha! Jaja, Någon Annans Problem - jag är ju i Sverige!
Vi ses på andra sidan (passkontrollen).
xxx
Askungen! Askungen!
Den här veckan har Adi lov, så istället för att gå i skolan spenderar han timmarna mellan 9 och 13 i skolan(!) på karate. Ellervaddetnuärdomgörförnågot. Så jag avnjuter just nu min sista timme av frihet, det blir inget mer slappande för min del fram till på torsdag. Nästa torsdag.
Efter det att jag avslutat med Adi har jag nämligen lovat att gå en "långpromenad" med en annan svensk au pair som bor alldeles i närheten, och sen måste jag duscha och sova.
På torsdagen har jag lovat att vara barnvakt istället för en annan au pair-kompis som ska skriva prov mellan 9-13, vilket betyder att jag på något magiskt vis ska trolla med tiderna och springa runt med två små barn när jag ska hämta och lämna Adi vid karaten.
Och som om inte det vore nog måste jag underhålla sagda barn mellan 9-13 och samtidigt under dagen klämma in strykning av mina kläder, städning av huset, besök från familjens kokerska och män som ska komma hit med familjens nya monsterkylskåp. Samt hämta upp Adi från skolan och ev. fortsätta leka med tidigare nämnda barn + au pair. Och eftersom jag ska upp okristligt tidigt på fredag morgon så måste jag gå och lägga mig tidigt.
Och jag har inte packat än.
Tack och lov att jag har nya hörlurar till min mp3-spelare.
På det här viset är det definitivt mycket mer sport.
xxx
Lena utmanar ödet
Framförhållning, det är ingenting min syster sysslar med - hon köpte sin balklänning runt 26 timmar innan balen gick av stapeln. Och hon är inte ensam, min familj kan utan minsta tvivel klassas som hårdkokta tidsoptimister. Den lilla snorungen tar studenten den 5 juni, och som stolt storasyster ska jag finnas på plats. Min älskade mamma är på mässa helgen innan, från den 1-3 juni, i Norge av alla ställen. Där har jag också lovat att infinna mig, som stolt dotter. Jag bokade mina biljetter idag.
Tillåt mig sammanfatta (i punktform, naturligtvis.)
- Familjen har ingen framförhållning whatsoever (det betyder att vi helt enkelt inte planerar saker i god tid innan).
- Jag ska resa om en vecka.
- Jag bokade mina biljetter idag.
- Jag ska klämma in London, Oslo och Stockholm - samt en snabb vända hem, på runt 6 dagar.
- Jag är helt klart "ingen vanlig Svensson". (Det är nog bara du som förstår det skämtet, kära Anna.)
Eftersom jag vill bevisa min egen braighet ska ni nu få se vad jag ska åstadkomma, helt på egen hand, den 1 juni.
PLANERING
02.20 Stiga upp som en zombie, äta frukost och försöka sminka dit något som liknar en människa som inte klivit upp halv tre en fredagsmorgon.
03.20 Lämna huset och ta mig till Sutton Station.
04.05 Ta bussen från Sutton Station till Victoria.
04.50 Framme vid Victoria.
05.02 Ta en mystisk buss som jag aldrig tidigare hört talas om och inte har någon aning om var den går ifrån till Standsted. Jag får dessutom betala extra för bussen (förrutom vad jag redan betalat för bussbiljetten), för den är speciell på något vis.
06.15 Framme vid Standsted. Peppar, peppar...
06.22 Har jag letat mig ifrån busshållplatsen till själva flygplatsen. GPS är för amatörer.
Incheckning samt säkerhetskontroll där jag ska försöka få med mig allt sprängmedel, alla farliga föremål och tre dyrbara kattungar in på planet. Jag måste även växla in till norsk valuta.
08.30 Avgår planet.
11.35 Ska jag anlända i Oslo, courtsey of Norwegian Air.
Försöka få tillbaka mitt bagage och förstå norska.
12.15 (förhoppningsvis) Jag tar "Flybussekspressen" som avgår en gång i halvtimmen.
12.43 Har jag förhoppningsvis klivit av vid rätt station.
Här, ärade läsare, blir det spännande. Nu ska jag och mitt 20-kilos bagage nämligen korsa vad som troligen är en norsk motorväg och gå okänd sträcka bort till mässhallen. Google Maps eller kartan på mässhallens hemsida hjälper föga - ni kan ju själva få gissa sträckan.
13.00 Återförenas jag förhoppningsvis med min älskade mamma, som jag inte sett på nästan fem månader, nästan ett halvt dygn efter att jag gick upp.
Och nu ska jag stå och vara trevlig emot föräldrar, barn och norrmän som besöker vår monter på mässan - men det är ju mer sport på det viset!
Kontentan: Jag behöver verkligen nya hörlurar till min mp3-spelare. Och en privatjet.
Små ting
Någon mer eller mindre vis människa sa en gång att livet består av de små sakerna. Därför ska vi idag förena två av mina favoritsaker - onödigt vetande och punktlistor. Hurra!
- Onsdagar och torsdagar är i det Y.ska hushållet även kända som "Chocolate Spread Days". Tidigare kunde alla möjliga dagar vara CSD, men tack vare Adis chokladfacist till au pair (vem kunde ha anat?) är det nu begränsat till två gånger i veckan.
- Mina torsdagskvällar är heliga. Först en lång skön dusch, sen mat och sen ett tre timmar långt pass med House, Shark och CSI. Mmmh, tv!
- Adi börjar skolan klockan 08.30.
- Familjen Y. har ett gökur. Det är troligen införskaffat på en resa till Schweiz, och går en kvart förtidigt. Detta gjorde mig väldigt förbryllad ett tag, tills jag insåg att det beror på två saker; a) när gökuret sätter igång med alla sina små läten vet man att klockan är kvart i någonting, vilket är extremt bra om man har en tid att passa och b) familjen Y. är lata.
- På senare tid har N. dragit i något märkligt snöre och helt plöstligt säger inte göken bara "koko", nej nej. Klockan kvart i någonting så utbryter en lååång musikslinga. Ljudkvalitén i gökur är dock inte direkt upphetsande... Jag var inte fullt så lycklig första morgonen när jag väcktes kvart i sex av den där rackarns musiken.
- Jag har blivit svårt YouTube-beroende. Mitt senaste knark är en låt av tvivelaktig kvalitét - men jag kan inte stå emot. Se den här.
- Mina hörlurar är trasiga. Igen. Det här är tredje(?) paret sen jag kom hit.
- Jag har inga solglasögon. Igen. Par nr. 1 gick bågarna(?) sönder på, och samma sak hände med par nr. 2 och par nr. 3. Par nr. 3 lyckades jag även senare knäcka på mitten... Par nr. 4 försvann under den misslyckade Day of Pampering, förmodligen fann de ett hem i en rysk handväska. Morr. Någon eller Något där uppe - eller nere - vill inte att jag ska ha solglasögon, det är tydligt.
- De senaste veckornas sol har resulterat i massvis med fräknar - jag är ett rött hårsvall och en prickig häst ifrån att vara Pippi Långstrump. En stor väska och en pappa på ö har jag ju redan...
- De gånger jag och Adi går hem ifrån skolan hittar vi alltid en massa röda gummiband. Det är jättemystiskt! Helt vanliga röda gummiband, och de dyker upp lite överallt. Adis teori är att Gud sprider ut dom för att man ska kunna ha skattjakt, men han har salami på pannkakor och tror att gummibanden är berömda - den svenska domaren är tveksam. Överallt är de iallafall, gummibanden alltså.
- Jag har blivit beroende av Kelloggs Special K. Det är så gott!
- I familjens vardagsrum/tvrum har de valt att ha en röd heltäckningsmatta. Jag upprepar, röd heltäckningmatta. För det är ju inte som att varje liten smula syns, nej nej.
- Igår, torsdag, var jag med grannmamman och shoppade i Croydon. Hon bjöd mig på lunch i form av bakad potatis, sånt är det bonuspoäng på!
- De senaste veckorna har det övats och övats på repliker och sånger till Adis pjäs "A Whale of Time". Det är tydligen någon form av ordvits, men betydelsen går mig helt förbi. (Pappa?) Där fick han den fina rollen som haj bland alla andra små fiskar, eftersom förstaklassarnas pjäs hade fisktema. De uppförde även en låt ifrån en av mina absoluta favoritfilmer - "Den lilla sjöjungfrun".
- Jag har blivit en såndär som tycker allt barn gör är sött. Allt ifrån obegripliga teckningar till tvivelaktiga skådespelarinsatser. Hjälp?
- Min älskade syster tar studenten den 5 juni, och jag har inga flygbiljetter. Men eftersom det är Marias student så vore det ju en stor förolämpning emot henne om jag hade någon framförhållning över huvud taget. Det är givetvis enda anledningen.
xxx
Det är så den ska tas!
Så har du en iPod hemma, hinthintnudgenudgeifyouknowwhatImeanMARIA, då tycker jag att du ska hova fram mixern och göra som videon instruerar. "Don't try this at home"-vadå?
Fredagen den 11
Idag är det fredagen den 11 maj, aka. dagen då N. kommer hem från sin två dagar långa konferens i Birmingham, a.k.a. sista dagen jag kan sitta vid datorn ostört på ett tag, a.k.a första dagen då familjens nyanställda kokerska kommer.
Ja, ni läste rätt. Kokerska.
Hon kommer enligt A. (mamman i familjen) från Sri Lanka, talar ett indiskt språk som ingen i hushållet begriper samt italienska. Däremot ska hon tydligen "förstå" engelska, och hennes man ska följa med ibland för att tolka. Kokerskan ska komma på förmiddagarna eller eftermiddagarna och laga mat så att det räcker i två dagar. Maten ska sen ställas in i kylskåpet, och sen, tja, ätas upp.
S-p-ä-n-n-a-n-d-e.
Jag lovar att uppdatera, om jag lever då... Nu ska jag trotsa det engelska vädret och beväpnad med paraply och Adis regnkappa ge mig ut för att hämta hem min protégé ifrån skolan!
xxx (Ja, jag vet att det är "cheesy", men JAG TÄNKER UNDERTECKNA SÅ ÄNDÅ.)
Spänningsmoment i vardagen
Ögonen har inte trillat ur än vilket ger mig ytterligare anledning att tro att jag nog beställde rätt linser ändå... Nog. Äh, man ska ju tydligen ta lite risker här i livet - och vore det inte en spännande förändring om man blev blind? Och nej, det finns faktiskt ingen anledning att börja skriva ett fundersamt och upprört mail till mig - jag vet vad jag håller på med. Nog...
Gårdagen avslutades med Shrek på PS2, såpbubblor vid solnedgången och sömn 20 sekunder efter touch down.
Digitaltv-boxen fortsätter att lysa med sin frånvaro. Den tidigare så milde och tålmodige N. har nu börjat få svårt att hitta saker att göra runt om i huset - eller också har han helt enkelt ingen lust på grund utav det något mulna vädret - och börjar tänka lite lätt mordiska tankar när det gäller Virgin Media och Sky. Vi får hoppas att boxen dyker upp idag, så att jag inte får tillbringa dagen med att försöka övertala honom om att man nog faktiskt inte kan bygga ut ett hus helt själv på bara en dag...
Söndagen den 20 maj har jag och Anna bokat in oss på The Studio. Där vi bland annat ska njuta av någon form av makeover som sedan avslutas med ett --- trummvivel --- photoshoot. Allt detta på grund utav en Dacey som överföll oss när vi kom ut ifrån tunnelbanan på Regent Street, hurvida vi ska "hunt her down and give her a piece of our minds" eller ge henne en stor kram och ett varmt tack - det får vi allt se.
Dagens planer är relativa, mest på grund utav det dystra(!) vädret. Istället sitter jag i skrivande stund inomhus (naturligtvis) i min mysiga pashmina och funderar på om Tesco har marshmallows på burk/tub. There's only one way to find out...
xxx
Linser
Pappan i familjen jobbar för tillfället natt. Det kunde han ju kanske få lite sympati för, om det inte vore för det faktum att han då istället för att arbeta sin flitiga läkarrumpa av på ett sjukhus, placerar sagda läkarrumpa lite överallt i huset. Och det här är inte ett stort hus. Våra rumpor vill ofta sitta på samma ställen.
Nu råkar det dock vara så att digitaltv-boxen, även känd som Familjen Ys Morgon/Dag/Kvällsunderhållning, är borta. Detta på grund utav ett missförstånd med Virgin Media - eller det är i allafall den officiella sanningen... Somliga (andra somliga) menar att det på något vis skulle vara den oskyldiga svenska au pairens fel, men det vill jag passa på och förneka!
I brist på digitaltv-boxen (det vill säga; cricket, mystiska indiska filmer, mystiska indiska musikvideor och mystiska indiska nyheter) beter sig N. (pappan) som en Duracell-kanin. Han har under loppet av tre dagar:
- Rensat(?) och kastat ut en byrå med för mig okänt innehåll.
- Rensat ogräs på framsidan.
- Klippt ner diverse buskar.
- Klippt delar av gräsmattan med röjsåg(!). Men med tanke på att hans son gillar salami på pannkakor är väl ingen speciellt förvånad...?
- Flyttat runt på Adis massiva hög med sällskapsspel och staplat dom fint.
- Plötsligt rotat fram en söt liten videokamera som han börjat fippla med.
- Och håller i skrivande stund på att skruva ihop ett skrivbord...
Allt detta från en man som säger att han inte går längre än till bilen!
Och som en duktig liten värdfamiljspappa har han även gett mig min post --- mina linser! Woho! Hur länge jag hade det föregående paret inne ska vi inte prata om, men Synsam skulle nog kunna ha en Field Day med mina ögon. Tack, Lensway!
Wordplay
Fredagskvällen och lördagen spenderades i fint sällskap och under söndagen samlade jag Au Pairpoäng genom att vara barnvakt. Jag och Adi lagade svenska pannkakor och lyssnade på P3 via webradion. Eller rättare; jag för själva lagandet och han pysslade med sin pysselbok på bänken brevid spisen, och medan jag njöt av att få höra lite skånska och självaste Ekot så roade han sig med att härma radiopratarna. Pannkakorna blev givetvis väldigt goda - någon njöt av dom ihop med salami(!) medan den som visste hur det ska gå till höll sig till beprövade saker som hallonsylt.
Eftersom jag lider av FörMycketFritid-syndromet har jag bestämt mig för renovera lite. Så beundra nu min fina nya blogg, och inga antydningar om utdöda sydamerikanska civilisationer, tack! Nu kan ni iallafall läsa vad som står, så hush!
FörMycketFritid-syndromet gör också att man tillbringar alldeles för mycket tid framför YouTube, så därför tänkte jag ömdmjukast dela med mig av senaste favoritfångsten: Jason Mraz - Wordplay.